UTBILDNINGSPLAN

mål

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas:

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att:

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå

  • följa kunskapsutvecklingen, och

  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Avanceradnivå högskolelagen

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,

  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och

  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Övergripande mål för godkänd kiropraktorutbildning

För godkänd kiropraktorutbildning skall studenten visa sådan kunskap och förmåga, som tillsammans med fullgjord praktisk tjänstgöring, krävs för legitimation som kiropraktor.

Kunskap och förståelse

För godkänd Kiropraktorutbildning ska student:

  • visa bred kunskap på medicinska områden,

  • visa fördjupad kunskap om det neuromuskuloskeletala systemet,

  • visa kunskap om det kiropraktiska områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

  • visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa,

  • visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,

  • visa kunskap om relevanta författningar, och

  • visa kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom det kiropraktiska området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar.

Färdighet och förmåga

För godkänd kiropraktorutbildning ska studenten:

  • visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande av patienter med respekt för integritet, behov, kunskaper och erfarenheter,

  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och värdera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

  • visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden i det neuromuskuloskeletala systemet samt samverka med patienten vid handläggning,

  • visa förmåga att initiera och medverka hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande’

  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

  • visa förmåga att samverka med andra yrkesgrupper, och

  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För godkänd kiropraktorutbildning ska studenten:

  • visa självkännedom och empatisk förmåga,

  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra vårdgivare,

  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, och

  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.


Innehåll och upplägg

Utbildningen omfattar totalt 5 års heltidsstudier motsvarande 300 ECTS poäng. Utbildningen är baserad på fem ämnesintegrerade teman basvetenskap, kiropraktik, forskningsmetodik, klinisk medicin samt folkhälsovetenskap där majoriteten återkommer med ökad grad av komplexitet. Teori och praktik varvas genomgående under utbildningen.

Under år 1 och 2 erhåller studenten kunskaper om människokroppens struktur och funktion, grundläggande medicinska kunskaper samt grundläggande kunskaper om kiropraktisk omhändertagande till grund för de fördjupande kurserna som kommer senare i utbildningen. År 3 syftar främst till att ge studenten fördjupande teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter för att i år 4 och 5 kunna möta patienter på högskolans klinik. De avslutande årskurserna 4 och 5 syftar till att tillämpa kliniska färdigheter och kompetenser samt förbereda studenten för att självständigt möta komplexa situationer och förhållanden.

Genomgående under utbildningen undervisas studenten i professionell utveckling som bland annat innehåller patientbemötande, medicinsk etik och rätt, kommunikationsfärdigheter och vetenskapligt förhållningssätt. I slutet av utbildningen fördjupas dessa färdigheter genom ett självständigt arbete. Utbildningen avslutas med klinisk verksamhet samt kurser som fördjupar kunskaper om kiropraktorns yrkesroll och syftar till att ge studenten en bredd för att verka inom hälso- och sjukvården.

Efter avslutad utbildning och genomförd praktisk tjänstgöring utfärdar Socialstyrelsen legitimation och det blir tillåtet att använda yrkestiteln kiropraktor.

Övriga riktlinjer

Betygsskala

Betygsskalan består av underkänd (U) och godkänd (G).

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är svenska men vissa moment/kurser hålls på engelska. Både svensk- och engelskspråkig litteratur förekommer.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet avseende naturvetenskapliga kurser i Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 1, Biologi 1 alternativt Naturkunskap 2 samt Matematik 2a/2b/2c. Särskild behörighet går att komplettera genom Kiropraktorhögskolans naturvetenskapliga baskurser.

Arbetsformer

Undervisningen är kompetensbaserad vilket ger studenten möjlighet att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i konkreta situationer. Undervisningen baseras på föreläsningar och studentdriven pedagogik så som grupparbete, seminarier, laborationer, praktiska övningar, och handledd klinisk träning. Praktiska kurser innehåller till stor del obligatoriska moment där studenten förväntas delta aktivt för att öva manuella färdigheter. Studenten ansvarar för färdighetsutveckling och erhåller individuellt anpassat stöd under arbetet. Läraren kan anpassa arbetsform utifrån den aktuella gruppens förförståelse och behov.

Examination

Examination anordnas på kurs i sin helhet eller på delar av kurs och kan vara muntlig eller skriftlig. Kurser med obligatoriska moment kräver närvaro för godkänd kurs. Samtliga delmoment i en examination måste vara godkända för att studenten ska erhålla godkänt på kursen.


Studieplan med ingående kurser

  • Tema: Basvetenskap 1, 37,5 ECTS

    Introduktion anatomi (7,5 ECTS)

    Rörelseapparatens anatomi (10,5 ECTS)

    Nervsystemet och sinnesorganens anatomi (12 ECTS)

    Inre organens anatomi (4,5 ECTS)

    Topografisk anatomi (3 ECTS)

    Tema: Kiropraktik 1, 15 ECTS

    Historia och utveckling (4,5 ECTS)

    Introduktion behandling (7,5 ECTS)

    L-ABCDE (3 ECTS)

    Tema: Forskningsmetodik A, 7,5 ECTS

    Akademiskt språk (3 ECTS)

    Vetenskapsteori och metod (4,5 ECTS)

  • Tema: Basvetenskap 2, 39 ECTS

    Biokemi, (3 ECTS)

    Cellbiologi (4,5 ECTS)

    Histologi (3 ECTS)

    Nervsystemets fysiologi (3 ECTS)

    Rörelseapparatens fysiologi (3 ECTS)

    Inre organens fysiologi (7,5 ECTS)

    Näringsfysiologi (1,5 ECTS)

    Mikrobiologi och immunologi (3 ECTS)

    Patologi (4,5 ECTS)

    Biomekanik (4,5 ECTS)

    Klinisk kemi (1,5 ECTS)

    Tema: Kiropraktik 2, 21 ECTS

    Ledpalpation (3 ECTS)

    Kiropraktisk teknik A (7,5 ECTS)

    Kliniska funktionstester (3 ECTS)

    Klinisk tillämpning (7,5 ECTS)

  • Tema: Klinik medicin A, 30 ECTS

    Farmakologi (3 ECTS)

    Infektionsmedicin (1,5 ECTS)

    Invärtesmedicin (4,5 ECTS)

    Neurologi (4,5 ECTS)

    Ortopedi (6 ECTS)

    Reumatologi (3 ECTS)

    Hud- och könssjukdomar (1,5 ECTS)

    Öron- näsa- halssjukdomar (1,5 ECTS)

    Radiologi (4,5 ECTS)

    Tema: Kiropraktik 3, 22,5 ECTS

    Idrottsmedicin (7,5 ECTS)

    Kliniska överväganden A (7,5 ECTS)

    Kiropraktisk teknik B (7,5 ECTS)

    Tema: Forskningsmetodik B, 7,5 ECTS

    Statistik (3 ECTS)

    Tillämpad forskningsmetodik (4,5 ECTS)

  • Tema: Klinisk medicin B, 15 ECTS

    Pediatrik (3 ECTS)

    Geriatrik (3 ECTS)

    Gynekologi (3 ECTS)

    Akutmedicin (1,5 ECTS)

    Bettfysiologi (1,5 ECTS)

    Psykologi och psykiatri (3 ECTS)

    Tema: Kiropraktik 4, 45 ECTS

    Hälso- och sjukvårdsjuridik (1,5 ECTS)

    Rehabiliteringsträning (7,5 ECTS)

    Etik och bemötande A (3 ECTS)

    Kliniska överväganden B (4,5 ECTS)

    Kiropraktisk teknik C (7,5 ECTS)

    Elitidrott (6 ECTS)

    Klinik A (15 ECTS)

  • Tema: Folkhälsovetenskap, 9 ECTS

    Epidemiologi (4,5 ECTS)

    Arbets- och miljömedicin (4,5 ECTS)

    Tema: Kiropraktik 5, 30 ECTS

    Smärta (7,5 ECTS)

    Etik och bemötande B (3 ECTS)

    Kliniska överväganden C (4,5 ECTS)

    Klinik B (15 ECTS)

    Tema: Forskningsmetodik C, 21 ECTS

    Projektplan, (6 ECTS)

    Examensarbete/Självständigt arbete (15 ECTS)